Hantera det!

Jag tänkte försöka mig på att avancera min karaktär ytterligare men beslutade mig för att låta mig själv leva i det skönt förvirrande stadiet jag befann mig i. Jag lät den personen jag hade blivit leva sitt liv. Ett liv jag inte levt, och ett liv min karaktär inte heller skulle levt. Det är som att dessa två har mött varandra halvvägs. Resultatet är extremt tillfredsställande.
Veckan spenderades genom äventyr och med både nya och gamla vänner. Kanske lite för mycket äventyr eftersom att jag missade fredagens lektion med introduktionen till redovisningen.